Ekonomiskt våld stänger alla dörrar till ett fullgott liv

Ekonomiskt våld är en form av våld i nära relationer som sällan uppmärksammas, men som kan få livslånga konsekvenser. Genom kontroll, skuldsättning och ekonomisk manipulation kan en förövare steg för steg begränsa den utsattas handlingsutrymme – tills möjligheten att lämna relationen i praktiken är stängd.

Vad är ekonomiskt våld?

När man pratar om våld tänker många i första hand på fysiskt våld – inte på ekonomiskt våld. Men våld kan ta sig många uttryck. Ekonomiskt våld är fortfarande ett relativt okänt begrepp och handlar om att ta makt och kontroll över en annan människas liv genom ekonomin. Ett förlegat uttryck som många känner igen, men som inte fångar allvaret och konsekvenserna, är ”sol- och vårare”.

Kontroll genom pengar och tillgångar

Ekonomiskt våld i en nära relation kan innebära att en part kontrollerar hela hushållets ekonomi. Den utsatta kanske inte får ha ett eget bankkonto eller bankkort. Lön, bidrag och andra inkomster kontrolleras och den drabbade kan tvingas redovisa varje utgift.

Skuldsättning som maktmedel

Gärningspersonen kan medvetet se till att den andra parten blir så skuldsatt att hon eller han inte kan lämna relationen. Man kanske går med på att stå på ett lån eller köpa något för att vara snäll, av medkänsla eller för att göra partnern glad. Löften om återbetalning ges – men infrias aldrig. I stället följer nya övertalningar som förvärrar situationen.

När BankID används som vapen

Den utsatta kan bli övertalad eller tvingad att lämna ut koden till sitt mobila BankID. Gärningspersonen använder det sedan för att beställa varor, teckna abonnemang eller ta lån i den utsattas namn. Ibland sker det i smyg, och krav och påminnelser döljs så länge som möjligt.

När skulderna till slut upptäcks kan de redan ha gått till inkasso, med räntor och avgifter som växt över tid. Att juridiskt bevisa ekonomiskt våld är särskilt svårt om man själv lämnat ut sina uppgifter – även om det skett under press eller manipulation.

Hot, utpressning och känslomässig press

Upprepat tjat, övertalning, hot eller utpressning kan få den utsatta att till slut ge med sig. Gärningspersonen kan påstå att den andra är skyldig honom eller henne något och använda känslomässig manipulation för att få sin vilja igenom.

Digital manipulation och dolda konton

Ekonomiskt våld kan också innebära att gärningspersonen skapar konton i partnerns namn – exempelvis Google-konton – och använder dem utan dennes vetskap.

Andra exempel är obetalda hyror, att stjäla sparpengar avsedda för barnen, ta gemensamma medel eller fördröja bodelning vid separation. Genom att hålla kvar kapital förhindras den utsatta från att gå vidare och skapa ett nytt liv.

Att hållas kvar genom ekonomisk isolering

Med tiden blir det allt svårare att lämna relationen eftersom pengar saknas för att kunna fly. Gärningspersonen ser till att det inte går att spara ihop ett nödvändigt kapital.

Ofta kombineras det ekonomiska våldet med psykisk misshandel. Den utsatta får höra att hon eller han inte kommer att klara sig själv, inte få en bostad med sina skulder och att ingen kommer att tro på henne eller honom. Rädslan gör att många stannar kvar – och våldet förvärras successivt.

Förödande konsekvenser på sikt

Att utsättas för ekonomiskt våld kan få långvariga och ibland livslånga konsekvenser. En betalningsanmärkning ligger kvar i tre år efter att skulden är betald. För vissa leder skuldsättningen till ekonomiska svårigheter under mycket lång tid.

Det kan bli svårt att få hyreskontrakt eftersom fastighetsägare ofta gör kreditupplysningar. Lån beviljas inte. Att köpa bostad eller andra större tillgångar kan bli omöjligt. Livskvaliteten påverkas – från semestrar till vardagliga inköp.

Den som drabbas riskerar dessutom att bli betraktad som oansvarig, trots att skulderna uppkommit genom våld och manipulation.

Särskilt utsatta grupper

Kvinnor och kvinnor med barn är överrepresenterade bland de drabbade. Äldre kvinnor kan vara särskilt utsatta eftersom låg pension kan göra det svårt att leva självständigt.

Detta kan du göra om du är utsatt

Det är viktigt att känna till sina rättigheter. Att skapa konton i någon annans namn och ta lån är olagligt. Att använda någon annans BankID utan medgivande kan räknas som urkundsförfalskning.

  1. Polisanmäl gärningspersonen.
  2. Bestrid fakturor och lån som du inte själv tagit.
  3. Kontakta bolagen och förklara situationen.
  4. Spärra och skaffa nytt BankID via banken.
  5. Samla bevis inför en eventuell rättsprocess.
  6. Undersök om det finns tidigare domar.
  7. Ansök om skuldsanering vid behov.